/ ponering /

Lejonets frukost — brev

Tänka sig att en dag få ett brev på posten som va varken reklam eller räkningar. Minns ni känslan man hade som barn när ens brevvän svarade ett på ert förra brev. Knagglig ostadig svenska med små spretande kråkfötter men ändå var det nästan det bästa som hände på hela dagen (förutom lunch). 
Igår kväll satte jag mig vid skrivbordet, letade reda på mitt dammiga brevpapper och började skriva, inte bara för att de va imponerande nog utan jag trökade även igenom på skrivstil. Det måste nog ha varit åratal sedan jag gjorde detta. Snett och ojämnt blev de men ett helt okej brev till min kära farfar började ta sin form.. 

För övrigt sitter jag samtidigt och ser på the Tudors där en av karaktärerna sa något som fastnade som lim på fingrarna. 
"Om lejonet känner till sin egen styrka, kan ingen mann i världen kan kontrollera den." 
Jag är minsann ett lejon, medveten om min styrka, iallafall otroliga svaghet.. Frukost!! 
Är säkert som så att det är flera av oss där ute som skulle kunna gå total berserk om man inte fick frukost ELLER gud förbjuder, frukosten är slut eller om de är tomt för ost? 
Det är där mitt lejon kommer fram, dundrande, nästan eldsprutande.. Jag borde kanske ha varit en drake trots mina ynka 160 cm.. 

Vad är ett must för att er frukost ska vara komplett? 
Och hade inte världen varit bra otrevlig och det inte fanns brev? 
Gott folk fram med pennorna nu...

/ realitet /

Rosa strössel eller ullsockor?

Men hej snön vart tog sommaren vägen?
Det har nu under en ofattligt långt tid varit sommarvarmt och solsken i Oslo under dem senaste två veckorna, varje dag när jag traskat mot jobbet har solen lyst upp ansiktet på mig och jag har knappt kunnat vänta tills jag får gå hem igen och njuta dagen. Denna underbara sommarvärme som jag trodde skulle hålla i sig nu. Hallå växthuseffekten här kommer jag.
 
Men lagom till påsklovet som kom smygande så gjorde tyvärr och snön och ovädret detsamma. Ledigheten kom och drömmen om att sitter ute med min käraste i handen och en mjukglass i sikte försvann.. 
Det var hellre dags för att dra fram vinterjackan och oboyen igen. 
Inte för att det är fel på oboy men jag tycker ju att mjukglass med rosa-strössel är ganska najs. 
 
Så påsklov och snöbollskrig, tyvärr så är väll mitt lov slut på tisdag och jag kan nästan svära på min hatt att det är då solen kommer tillbaka igen. 
 
 
/ ponering /

Flyter, flyger, flyr..

Så jag tänkte, nu med allt helvete som bryter lös, Stockholm och bombhotet i Oslo inatt. Så kanske det är dags att bara försvinna ner lite djupare i sig själv för att inte helt sjunka ihop depression.