Dränkt mig i sorger, bokstavligen...

 
Min sista dag på jobbet. Som tradition när en lärling har klarat sig igenom alla svårgheter och helvetten och äntligen är färdig.. Om du inte redan har känt dig bestraffad från tid till tid så är själva avslutnings sermonin en egen form av bestraffning för mig medans dem andra kan få skratta åt mig en sista gång.. 
 
Det är ingen som har spytt på mig, detta är en fräch blandning av alla deprimerande matbitar som skulle ha kastats under dagen som min kära kollega och vän så snällt körde upp med stavmixern och hällde över axlarna på mig. 
 
Traditioner är till för att följas eller va de brytas jag vet inte. Kanske förnyas? 

gud va förnedrande inte ens kul ju. Jobbar du med småbarn?

Svar: JO det är väldigt förnedrande, men vissa måste man bara möta halvvägs. det kunde har varit bra mycket värre än såhär ;)
Emelie Jonasson

Så om typ blir utsatt för mobbning eller ett övergrepp så tycker du med att man ska bita ihop och mötas halvvägs eller?;) För jag tycker de är här på gränsen till mobbning och ett övergrepp

Svar: Nej nej nej.. Detta är inte alls samma sak.. Detta är vänner och kollegor emellan. Det går inte jämföra vänskaps-bråk med övergrepp..
Emelie Jonasson

#3 / / Linnea Aurora:

Haha nej SLUTA! Borde definitivt förnyas detta är typ det värsta jag sett haha???? :)

Svar: ;) jobbar man med ett gäng kockar som håller stenhårt på radions-mat så tror jag knappast att andra traditioner ändras.. MEN.. jag håller med dig :P lagom grisigt..
Emelie Jonasson