Mitt brinnande orangeri.

Står ute i slänten iförd min gamla pyjamas med nytvättat troll-hår och ett par alldeles för seriösa stövlar på mig. Hade den lokala modepolisen spatserat förbi hade jag garanterat blivit arresterad med hull och hår. Men vad är väll en bal på slottet¿

Solen skiner(sken, nu är det mitt i natten) och sommaren gör en sista comeback innan den vinkar hejdå. Så jag och min kära mor bestämde oss för att vi skulle spara hobbiten till en regnigare dag och istället gå ut och elda upp lite antikviteter.
När man är bosatt mitt i myrstacken som jag är och smiter ut till landet så är bara doften är eldning och rök helt magisk. Det är så barndom och sommar att jag blir helt salig inuti mig.

Så där står vi två med sotiga händer och lyckligt leende pratande om precis allt och ingenting.
Hittar en gammal bänk som vi drar fram för att sitta och tittar på elden som dansar runt.
Lite som när Lucy (i Narnia) smiter iväg in i garderoben och möter mr Tumnus första gången. Sitter trött med tekoppen i handen och tittar in i brasan när elden dansar till flöjt-spelet. Magiskt.
Varm rök som även flyger runt och värmer upp oss och allt runtomkring.

Detta kan jag leva på länge.

Publicerat i kuriosa
#1 / / Evahle - en blogg om psykisk hälsa:

Det är så fint med brasor :)

Svar: brasor är lite som terapi :)
Emelie Jonasson